Innehållsförteckning:
Definition - Vad betyder Backus Normal Form (BNF)?
Backus Normal Form (BNF) är en metasyntaktisk notationsprocedur som används för att specificera syntaxen för datorprogrammeringsspråk, kommando- / instruktionsuppsättningar, dokumentformatering och kommunikationsprotokoll. BNF tillämpas när språkbeskrivningar krävs.
BNF är också känd som Backus-Naur-form.
Techopedia förklarar Backus Normal Form (BNF)
En BNF-specifikation är en härledningsregeluppsättning som vanligtvis skrivs enligt följande:
- De
:: _ expression_where är en icke terminal - _Uttrycket_konsister av en eller flera symbolsekvenser.
- En vertikal stapel (|) avgränsar andra sekvensalternativ.
- Symboler som inte visas på vänster sida är terminaler.
- Symboler som visas på vänster sida finns inom symboluttrycksparet och är icke-terminaler.
